Välkommen till Änglarna stad

10 Okt

Los Angeles kan summeras till att vara en riktig intensiv, bred och populationsrik stad.
Ett x antal motorvägar korsar staden, som egentligen inte känns som en riktig stad utan en samling av mindra städer ihoplänkade genom vägar.
Det är extrema distanser mellan allt och utan bil är du hjälplös.

Min upplevelse av Los Angeles var lite halvt hysterisk och panikartad. Jag tycker om när det är instensivt men detta var något helt annat. Det var för intensivt.
Jag tycker om städer där man kan strolla omkring, med hjälp av benen röra sig runt bland gator och torg och uppleva saker genom ett gångperspektiv men detta var väldigt svårt att göra i L.A.
Denna ihoplänkade stad är inte gångvänlig, du behöver bil. Det går absolut att ställa bilen och strolla omkring men du kan då enbart göra det i det området du är i då, om du vill ta dig till ett annat krävs en annan typ av transport än promenad, såvida du inte älskar att gå långa sträckor i en stad (och även ett land) som är bilorienterat.

Jag vill absolut inte dissa L.A bara för att denna upplevelse var som ovan beskrivet utan jag tror att om du känner staden eller någon annan person som känner staden så är det en helt annat upplevelse. Vistelsen i L.A var verkligen otroligt bra men jag tror att den kunde ha varit bättre när det kommer till den geografiska aspekten.
Som i vårt fall, vårt hotell var beläget i Downtown Los Angeles och för att ta sig till västkustens kant, Santa Monica, Venice Beach etc. tog det ca 40 min med bil och med all trafik. Det är hysteriskt lång tid eftersom avståndet där emellan enbart är 16 miles och att det i princip är motorväg hela vägen.

Efter torsdagens ENVS-lektion begav jag mig som sagt med bussen till L.A för att möta upp Olle som anlände på L.A.X vid klockan tio på kvällen.
Man kommer inte ut efter att flygpersonalen har kommit, det är ju helt fel. Vem kommer så sent?
I alla fall, till slut kom han där blek som ett spöke men himla glad över att antligen få lite solterapi och en massa D-vitamin!

Nu var målet att hämta hyrbilen och att hitta till hotellet. Vem behöver GPS? Det är helt överskattat, vi kör Old-school och använder oss av hederliga gamla kommentarer nedklottrade på ett A4-papper.
Vi hämtade ut vår bil som vi, under de närmaste två veckorna, skulle umgås med. Grattis, ni har blivit med en Ford Mustang Cabriolet, en röd!
En himla fin bil, en himla fin RÖD bil.

Efter några komiska felkörningar hittade vi tillslut till hotellet, Hotel Figueroa på South Figueroa Street, som var inspirerad och inredd efter morockansk stil. Det kändes som att man helt plötsligt var någon helt annanstans, troligen i mellanöstern, än i Kalifornien. Det var vackert inrett med svepande tyglängder, mattor, dekorationer och möbler inredda på afrikanskt vis. Himla mysigt!
Det som kändes lite skumt var bara att när du väl var i rummet kändes det som att du var i ett tvåvånings- eller trevåningshus men när du egentligen var i en 20-vånings byggnad som satt ihop med två andra 20-våningsbyggnader. Det kunde man verkligen inte tänka sig.
Det var hur som haver väldigt fint och trevligt. Det kändes som sagt att man var i en annan miljö vilket var väldigt positivt!

     

     

     

Första dagen i L.A inleddes med en superfrukost på ett himla mysigt ställe vid namn Café Midi som ligger på La Brea Avenue i området Mid-City West. Detta ställe var ett café blandat med en affär där de sålde allt från dekorerade tallrikar till broderade kuddar. Maten var otroligt god men portionerna stora, vilket kan vara bra om du är otroligt hungrig. Rekomenderar verkligen!

     

     

Efter matkoman väntade en hajk i Griffith Park, ett grönområde gjord för hajking och promenader. Här varade vi dock inte länge då värmen var för intensiv.
Eftermiddagen spenderades på Venice Beach, badandes och strollandes längst stranden och piren. Härifrån tog det sedan en timme att ta sig hem på grund av all trafik. Vilken tur att man kan ha kul i bilen och kul med att se en helt ny miljö utspela sig under resans gång.

Kvällen resulterade med middag på en restaurang i Downtown L.A. Den ursprungliga planen var egentligen att äta på en filipinsk restaurang men vi lyckades inte lokalisera vart någon av dem låg. Det blev sedan en tidig kväll då någon inte riktigt hade energin att hålla ögonen öppna och fokusen gick istället att komma upp och iväg tidigt dagen efter.

     

Vi lyckades även under denna dag få en buckla på vår bil, vi har ingen aning hur den hamnade där då vi inte stött emot något. Det ser ut som att någon slagit på bilen med en shiftnyckel, men vem skulle göra det? Det måste ha varit något hårt som flugit emot sidan eller något annat omäktigt.

Lördagen inleddes med ännu en superfrukost på ett café i Downtown. Vi fick tips från hotellpersonalen att gå till ett ställe som låg precis runt hörnet, The Original Pantry Café, men det var en så otroligt lång kö utanför (stället ska tydligen vara grymt, ha legat där i ett x antal år och vara ett riktigt old ställe) vilket gjorde att vi traskade vidare och hittde ett annat café att äta frukost på en bit bort.

    

Efter lördagens superfrukost bestämde vi oss för att åka till i Hollywood och strolla längs Hollywood Boulevard och Sunset Strip. Här ställde vi bilen och promenerade längst gatorna vilket var en befrielse efter fredagens långa bilsittning.

     

På väg till Venice stannade vi till på, vad sägs vara, L.As godaste glassställe; Diddy Riese Cookies som är beläget i området Westwood på Broxton Avenue, precis vid UCLA. Här fick du otroligt god glass mellan två cookies, sjukt gott! Vilken tur UCLA studenterna har som har detta glassställe precis vid sitt universitet.

    

Målet i Venice var att träna på Gold’s Gym, vilket vi även gjorde. Detta är ett riktigt mecka för bodybuilders. Lyckades till och med få med mig en tröja hem!

     

Efter träningen begav vi oss till Santa Monica där det var lika befolkat som vanligt. Har ju sett Santa Monica innan när Familjen åkte och besökte L.A men  då var det mulet och nu var det kväll och mörkt, jag tror att jag måste åka dit igen när det är soligt. Efter Santa Monica kände vi oss klara, för denna gång, med L.A och styrde bilen mot Santa Barbara där filodeg väntade på oss.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: